Här är en bild på min kära Nitro, som är en son till Mia och Bauke. Roxys barnbarn. Jag har varit sugen på en andra vovve i flera år men inte riktigt kommit till skott. Så kom då Mias och Baukes valpar. En superkombination. De bästa kooikrarna jag vet, och då kunde jag inte låta bli. Det kändes rätt. Jag valde att behålla en hane, dels för att Nitro och jag verkligen klickade med varandra men också för att jag har varit lite sugen på en hane. Nitro har ett väldigt lätt sätt. Han är en dominant hane, men han för sig på ett speciellt sätt - alfa. När han hamnade i konflikt med sina syskon så ingav han respekt och undvek bråk. Istället för att hamna i bråk, sträckte han på sig och gjorde halsen lång, och vinklade sig med sidan till syskonet. Desto mer syskonet slappnade av, desto mer ställde han sidan till. För att sedan vända sig om helt och stolt gå därifrån. Också alltid när han närmar sig andra hundar, i synnerhet de vuxna i flocken, går han alltid fram med sidan och när han kommer fram sätter han sig ner och visar hur ofarlig han är. Han är mycket tillgiven, den mest kontaktsökande i kullen. Dels därför känner jag att han och jag fått väldigt bra kontakt. Han behöver mycket kommunikation och bekräftelse. Nitro är den finaste i kullen och jag tror att han kommer bli en riktig snygging.